Ouch!
Major hip opening period ongoing.
Känner mig som en jätte-jättegammal tant.
Låsta höfternas moder, liksom.
Det är den där fasen som bara gör ont.
Som sinnet och inte minst kroppen stretar emot.
Den skulle MYCKET hellre sitta på café, eller surfa på nätet, eller vissla mot himlen, än att sitta kvar i agnistambhasana.
Tur då att yogalärare Jonas finns, som får mig att sitta kvar.
Och att mina fötter tar mig till Jivamuktiklassen på yogayama, som är där jag yogar hemma i Stockholm.
Tids nog är ouch-fasen över och höfterna kommer att flyga friare än någonsin och upptäcka helt nya höft-universum. Yes!
